Planglas, inte bara fönster

står det på den norra gaveln.

Här visar vi flera exempel på vad "planglas" kan vara, inklusive att det inte måste vara platt...
Lägg märke till bilrutan som sitter över entredörren - den lär ha tillhört en Opel Rekord '58. Nu gör den tjänst som regnskydd.

Glas med speciella ytegenskaper

Dessa två glas har givits speciella egenskaper just precis i det allra tunnaste ytskiktet.

Ovan vänster visas ett självrengörande glas. Sådant glas är belagt med ett katalytiskt, ljusaktiverat, ytskikt.
Organiskt material, smuts, som fastnar på ytskiktet bryts ned katalytiskt då solens ultravioletta ljus träffar det fotokatalytiska skiktet. Nedbrytningen innebär att smutsens vidhäftningsförmåga förstörs så att smutsen, istället för att vara ett sammanhängande skikt, sönderdelas till små fragment som sköljs bort när det regnar.

Under det ses en kylskåpshylla utförd i härdat glas för att få stor bärförmåga. Genom kemiska processer, tillsats av lämpliga ämnen i glasytan, eller, vanligare, genom lämplig värmebehandling, kan glasets mekaniska hållfasthet ökas. Det kan till och med göras (nära nog) skottsäkert.
Både den kemiska härdningen och den termiska härdningen innebär att man bygger in dragspänningar i glasets yta och tryckspänningar i dess inre delar. Härdat glas kan inte efterbearbetas utan att man äventyrar härdningen utan måste först ges sin rätta form och sedan härdas.

Glas med speciella ytstrukturer

Dessa två glas har givits en speciell struktur i ytan, en struktur som man kan se och känna.

Ovan höger visas ett distorderande glas, exempelvis för badrumsfönster eller liknande.
Sådant glas tillverkas genom valsning mellan mönstrade valsar. Även så kallat "kulturglas", avsett att imitera äldre tiders cylinderblåsta fönsterglas, tillverkas på samma sätt liksom många andra dekorativa planglas avsedda för till exempel ytterdörrar, ljuslyktor eller liknande.

Nedan höger ses ett glas speciellt avsett att användas som täckglas för solfångare.
Eftersom glas alltid reflekterar ljus, och i vissa vinklar reflekteras faktiskt allt ljus, kommer en solfångare täckt med ett enkelt glas ibland mest att fungera som en spegel: Mycket inkommande solstrålning studsar bort istället för att komma in i solfångaren och ge värme.
Dethär glaset har en yta som är försedd med små knottror vilket gör att vilken vinkel det infallande ljuset än har så kommer en stor del av det att fångas upp av glaset. På det viset ökas solfångarens effektivitet.

Glas med speciella inlägg

Dessa två glas har givits speciella egenskaper genom att man har lagt till ett extra material inuti glaset.

Ovan vänster visas ett nätglas.
Då ett sådant glas spricker sönder kommer bitarna fortfarande att i viss mån hållas på plats av det inlagda metallnätet vilket hindrar att glassplitter sprids. Om glaset sitter i en dörr mellan två brandceller kommer detta att bitarna åtminstone i viss mån hålls på plats att fördröja eldsflammorna på ena sidan dörren från att slå igenom med full kraft.
Glaset får inte förväxlas med ett brandskyddsglas men det kan ge en extra minut för att utrymma och kan på så vis bidra till en ökad brandsäkerhet.

Nedan vänster ses ett "riktigt" brandskyddsglas dimensionerat för att motstå brand i en halvtimma.
Detta glas består av två skikt med ett mellanrum fyllt med en speciell vätska. Då glaskassetten hettas upp sker två saker:
- det mellanliggande skiktet kommer att absorbera hetta
- det blir ogenomskinligt.
På så vis förhindras värmestrålningen från brandhärden att gå igenom rutan och brandspridningen fördröjs.

Genom att sammanfoga flera skikt kan skyddsglas för 30, 60 och 90 minuters brandmotstånd tillverkas.

Glas för bilar

För bilglas är en viktig aspekt att de inte får förvärra skadorna vid en olycka.

Ovanför dörren sitter vindrutan från en Opel Rekord av 1958 års modell.
Vid en bilolycka kommer framrutan att krossas och det är inte svårt att föreställa sig effekterna om den skulle splittras i normala, rakbladsvassa glasskärvor strax framför förarens ansikte, som ett vanligt fönster.
Samtidigt måste vindrutan kunna formas så att den medger bästa möjliga sikt för föraren. Därför är det svårt att använda härdat glas för vindrutor, för härdningen (se de härdade glasen ovan) måste göras efter att rutan fått sin form.
Idag använder man ofta laminerat glas i vindrutorna: ett plastskikt limmas endera på en enkel glasruta eller mellan två glasrutor innan glaset värms och ges sin slutliga form. På samma sätt som i fallet med nätglaset ovan kommer plasten att åtminstone i någon mån hålla glassplittret på plats och därmed förhindra allvarliga skärsår.
På samma sätt tillverkas de övriga rutorna i bilen, men just vindrutan och bakrutan är litet speciella eftersom de ofta har en mycket komplicerad form. Numera härdas rutorna dessutom vilket innebär att glassplittret blir mindre vasst.

Den äldsta sortens fönsterglas

gjordes med den så kallade kronglasmetoden (se nedan).

Vi har ett litet kronglas, tillverka speciellt för oss av Bosse Andersson här på Bergdala glasbruk. Vi fick det när vi gav ut vår bok om Planglas.
Det är monterat i fönstret ovanför glasblåsarstolen.

Vill du veta mer om planglas?

Planglas förekommer på mycket flera ställen än de flesta tror..
Den allra mesta litteraturen om glas handlar om konstglas och om andra mera luxuösa produkter.
Vardagsprodukterna: massproducerade äggkoppar av glas, citruspressar, saltkar. Dessa produkter, som utgjorde den ekonomiska ryggraden inom glasindustrin behandlas ofta styvmoderligt.
Samma sak gäller planglaset. Men planglaset är inte bara fönster. Planglas var en mycket stor produkt vid många glasbruk i Sverige under århundraden - om än inte i Bergdala.

År 2010 samlades en arbetsgrupp i Föreningen Glas-i-Hovmantorp runt ett projekt för att dokumentera planglasets teknik, historia och moderna användning. Projektet hade som ambition att ge ut en bok om ämnet och fick stöd från bland annat Riksantikvarieämbetet.
Boken, Planglas, finns till försäljning här i museet för 175 kr, men kan också beställas från oss för 250 kr (inklusive porto). Maila planglasboken@bergdala-glastekniska-museum.se för beställning.
Den finns också på många bibliotek.

Medeltidens planglas

Den äldsta tekniken att göra planglas kallades kronglasmetoden.
Tekniken går ut på att man öppnar en glasbubbla och sedan roterar den så snabbt att den slungas ut till en plan, rund skiva. Ur denna skär man sedan ut rutor. En sådan skiva har alltid ett märke på mitten, "oxöga".

Vi har nu fått ett litet kronglas, som vi monterat i fönstret ovanför glasblåsarbänken.
Illustration av tekniken här intill.

Omkring 1400 uppfanns cylindermetoden och den användes fram till 1900-talet.

Den övre bilden här intill visar hur en tillverkar en plan glasskiva genom att först blåsa en lång cylinder.
Dessa cylindrar, eller "valsar", kunde vara uppemot två meter långa och hade en väggtjocklek av bara ungefär två millimeter.
För att åstadkomma en lång cylinder svänger glasblåsaren den fram-och-tillbaka i en speciell svänggrop som ofta anordnats i hyttgolvet.

Ändarna på cylindern sprängs av och därefter spräcks cylindern i längsled i en sträckugn.
Glaset planas sedan av med en vattenindränkt träkloss och blir till en plan skiva. Detta gav synbara spår - betraktar en noga ett sådant fönster syns det ofta hur klossen dragits i diagonala drag.

På bilden härunder ses den metod som uppfanns av Bernardo Perrotto år 1688 och blev grunden för Saint-Gobain.
Sådant glas var bättre men mycket dyrare än cylinderglas vilket förklarar att cylindermetoden överlevde 500 år.