Byggnadens historia
I samråd med byggnadsantikvarien vid Smålands museum och kommunens kulturchef har vi bestämt att göra så lite som möjligt åt själva byggnaden - innerväggarna bär spår av 25-30 års arbete och ytterligare 60 års slitage.
Bilden ovan är tyvärr odaterad, men föreställer sannolikt den andra hyttan, den som uppfördes
efter branden 1897. Till höger, bakom lådorna och vedtravarna, syns sliperiet, eller om den vid denna
tid var benämnd "kaffekuleboden" (se nedan). Det är i den
byggnaden Bergdala glastekniska museum håller till.
(Läs mer om kaffekulor längst ner på denna sida)
Bergdala glasbruk startades år 1889. Det fanns ett sliperi redan från början. Det finns en uppgift om att det första sliperiet huserade 12 slipstolar, och att det drevs med en lokomobil, som samtidigt drev en såg. (Hermelin i Hovmantorpsbladet, 1952)
Den första hyttan, inklusive sliperi, magasin och vedförråd, brann ner i maj 1897. När hyttan
(och övriga byggnader) återuppbyggdes och togs i drift finns de olika uppgifter om, men det
förefaller som om allt var i full drift senast 1907.
Alltså: denna byggnad skulle kunna vara uppförd någon gång mellan 1897 och 1907.
Men... i boken En gång Bergdala, alltid Bergdala finns en berättelse av Albert Björk (född 1901).
Där står att det inte fanns något sliperi förrän 1923. Då gjorde man iordning "ett gammalt
brädskjul som kallades kaffekulebo'n så att man kunde vara där och slipa och dona lite. ... Annars
fanns där kantmaskiner, värmmaskiner, polermaskiner och allt och där var två eller tre stycken som
slipade."
Denna uppgift gör att vi åter får omvärdera husets ålder: nu vet vi alltså bara tidigaste möjliga
datering (1897) och senaste möjliga, som får bli "före 1923".
Under 1922 elektrifierades byn, men elen räckte inte till sliperiet, så "där fick man använda
en fotogenmotor och den krånglade ganska ofta" (Albert Björk igen).
Vattenkraftverket byggdes av möllaren på Lövås, som ligger en dryg kilometer söderut. Kvarnen och
kraftverket är sedan länge borta, men dammen och såg-byggnaden finns kvar.
(Se
promenadkartan på Bergdalas by-hemsida. Vid promenadväder kan en tur rekommenderas!)
Numera kallas huset "Gamla sliperiet". Här lär ha funnits
totalt 21 arbetsplatser: 18 slipstolar och 3 planverk.
De drevs med remdrift - transmissionsaxeln finns kvar i taket - av en ångmaskin (säger somliga) eller
en fotogenmotor (säger Albert Björk). Utanför den norra gaveln (mot hyttbyggnaden) finns något som kan
ha varit ett maskinfundament.
Nuvarande dörr finns på norra gaveln, men troligen har det funnits en dörr år väster (mot parkeringen) till vänster om den dörren som är kvar, men som leder till vinden.
