Bergdala glastekniska museum
|
BESÖK OSS |
|
Månadens föremål
|
För andra språk erbjuder vi/ for other languages we offer - månadens föremål - äldre månadens föremål |
|
2024 |
|
|
Glastekniska museets pris - NOMINERABergdala glastekniska museum drivs av en allmännyttig stiftelse. Vid styrelsens möte på våren år 2021 beslöts att inrätta ett årligt pris till någon som gjort en väsentlig insats för att öka kunskapen om glasrikets industri- och teknikhistoria och på så vis bidra till att antalet besökare till glasriket ökar. Priset avser alltså inte glaskonst eller konstglas utan skall stärka intresset för glasriket som ett teknik- och industrihistoriskt intressant besöksmål.(Läs mer här.) Det är fritt för alla att nominera pristagare. Förslag på pristagare med kortfattad motivering skickas till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se allra senast den 30 april.
Första årets pristagare var Susann Johannisson, Kalmar, som fick 15 000:- för sitt
sätt att på ett pedagogiskt, men ändå faktaspäckat sätt, beskriva
glasrikets industrimiljöer.
Vem vill du se som pristagare år 2024? Skicka in ditt förslag till oss. |
||
|
Centrifugering, en teknik från 1940-talet
… men det var inte förrän på 50-talet den slog igenom.
Orrefors gjorde succé med serien Fuga på Helsingborgsutställningen '55.
Fuga var nytänkande inte bara för tekniken. De kom också i flera storlekar och
var stapelbara. Serien kom att innehålla ett stort antal delar. Hur länge de
tillverkades är oklart, men de återupptogs under en period inför jubileumsåret 1996
(den lilla röda är en sådan).
Numera används centrifugering på de flesta glasbruk.
Mine (Ulrica Hydman-Vallien) lanserades 2002 och tillverkas ännu. Även den finns i flera modeller. Den vi visar här har en defekt som är ganska vanlig - det blir liksom tvärränder i ytan. Vi tror att det beror på temperaturvariationer i formen. Det kan noteras att vi inte har sett den typen av defekter på några Orreforsmodeller.
Läs mer om centrifugering här.
|
||
|
Reklam å'sånt på olika sätt och vis.
Glasprodukter har använts för marknadsföring, reklam och metoder för produktidentifiering har
under lång tid.
På 1920-talet började man screentrycka etiketter direkt på vinflaskor nere på kontinenten. Den tekniken används fortfarande. Texten på Absolutflaskan är screentryckt.
Före screentrycket har man ofta etsat in varumärken och logotyper.
Moderna restaurangglas med mattgråa logotyper är för det mesta lasergraverade. |
||
|
Apoteksburkar och medicinflaskor
Såhär efter helgerna kanske huvudet känns litet tungt och ett pulver av
något slag kan vara på sin plats?
De glasbruk som grundandes i Sverige under 15- och 1600-talen drevs främst av hovet, av högadliga familjer och av kyrkan. Men deras produktion av faktiskt bredare än man kunde tro. Flaskor och förvaringskärl var en del av produktionen. Även om det första offentliga apoteket i Sverige inte grundas förrän i slutet av 1500-talet har det funnits de som kunde blanda och tillreda mediciner. Det är troligt att åtminstone en del av de förvaringskärl som gjordes vid glasbruken användes för förvaring av sådana känsliga varor.
Av flera skäl - dels var brunt och grönt glas billigare och dels gjorde
det att känsliga varor höll längre eftersom de filtrerade bort åtminstone
en del solljus - var apoteksglaset för det mesta färgat. I mitten av
1800-talet började burkarna och flaskorna få standardiserade mått och
storlekar för att underlätta kontroll enligt giftstadgan. Speciellt
kan man nämna att man de franska gramvikterna som standard i 1869 års
medicinalstadga. Här visar vi ett urval av de apoteksglas som Glastekniska
museet har i sina samlingar.
|
||
2023 |
|||
|
Ljusstakar
Idag är elektrisk belysning en självklarhet - men det är ett modernt påfund,
sent 1800-tal. (Till Bergdala kom elektriciteten på 1920-talet, från kvarnen
på Lövås)
Enligt tekniska museet uppfanns stearinljuset i Frankrike omkring 1825. De osade mindre än vaxljusen, de rann mindre och lyste klarare. Under senare delen av 1830-talet såg Lars-Johan Hierta stearinljus vid en resa till London och det var han som tog dem till Sverige. Han grundade (Aftonbladet 1830 och) Liljeholmens stearinfabrik 1839. Idag ligger Liljeholmens stearinfabrik här i Småland, i Oskarshamn.
Enligt Magdalena Ribbing skall man bränna av veken litet grand direkt när
man har satt ljuset i staken. Från början var stearinljus dyra och genom
att de såg litet använda ut visade man att man hade råd inte bara att ha
dem utan också att använda dem.
"fattigmanssilver" av okänd härkomst; med vridet luftben från Johansfors(?); "Gabriel" från Sandvik; "Solros" från Kosta; liten pressad av okänd härkomst; |
||
En av muggarna visar en teknisk egendomlighet som man ser om man tittar noga. Skicka en beskrivning av denna egendomlighet till oss på kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se. Något korrekt svar fick vi inte in. Rätt är den mittre muggen på podiet, eftersom etsningen är gjord innan hänkeln – läs mer här. (Kristina får en guldstjärna för upptäckten av fingeravtrycket på den blästrade Rosen och svalan, som råkar vara min favorit! / Kerstin) |
Punschmuggar av olika fasoner
Spritmuseum anger att punschens historia i Sverige börjar i mitten av 1700-talet,
sedan den första lasten arrak kommit till landet år 1733.
Glögg däremot, eller närmare bestämt varmt kryddat vin, dracks redan av de
gamla grekerna.
Här visar vi elva muggar med olika dekor. Vissa är blästrade,
vissa är mattetsade och en del är linjeetsade.
Bilder i inventarieförteckningen:
Läs mer om blästring och etsning under rubriken
"Om kalla glastekniker".
|
||
|
Massproducerade souvenirer (minnessaker)
Redan på 1300-talet tog pilgrimsresenärer med sig souvenirer hem för att kunna bevisa att de faktiskt varit på
en "helig" plats.
I Glasriket har det länge funnits många små glasförädlingsfirmor, målerier, sliperier, små gravörverkstäder och liknande. Dessa småfirmor har köpt råglas från glasbruken och sedan dekorerat dem och sålt dem med förtjänst. En sådan firma var till exempel "Kronobergsglas" i Eriksmåla vars etikett finns på vasen märkt "Gränna". En annan sådan förädlingafirma hette Fa W Johansson, som fanns i Orrefors - de gjorde också sådanahär vaser, men vi har ingen ettikettmärkt.
Här visar vi fem rödbetsade och graverade souvenirvaser märkta
"Växjö domkyrka",
"Karsamåla",
"Gävle rådhus",
"Vreta kloster",
och
"Visingsö",
Märkligt nog förefaller alla vaser av denna modell vara dekorerade med byggnader. Vi har bara sett ett litet fåtal med annan dekor (Karsamåla och Gränna).
Läs mer om betsning här nedan.
|
||
|
Gelbning (betsning, lasering) och gelbat glas
Gulbetsning av glas, "gelbning", med silverlösning har använts i Sverige åtminstone sedan 1300-talet.
Det äldsta bevarade exemplet
finns i Dalhems kyrka på Gotland uppförd under 12- och 1300-talen.
Betsning görs så att man målar det färdiga glasföremålet med en lösning av silversalt, till exempel silvernitrat.
Därefter värms det målade glaset till ett par hundra grader. Då kommer silverjoner att vandra in i glasets yta
och ge en vacker och förhållandevis intensiv gul färg.
Benämningen "betsat glas" används även om sådana med röd färg. I det fallet är det inte silver utan koppar
som ger färgen, men processen och resultatet är i princip densamma.
Många, för att inte säga nästan alla, glasbruk gjorde gelbat glas. Gelbade glas från (Hovmantorps) Nya, Johansfors och
Åfors från perioden fram till 1940-talet hittar man ofta på loppmarkander och i second-hand butiker.
Läs mer om betsning och lystring här.
|
||