2025

mars:

Blästring
18 oktober 1870 fick Bejamin Chew Tilghman patent på en process för "cutting, boring, grinding, dressing, pulverizing and engraving" av snart sagt vilka som helst material. Detta gjordes med små partiklar som med hög hastighet blåstes eller kastades mot materialet.
Det intressanta var att partiklarna kunde vara mjukare än det material som bearbetades.

Ordet "dressing" i patentet kan tolkas som "färdigställning", "slutbearbetning" eller, varför inte, "mönstring". Så vad han uppfunnit var en teknik som kunde användas för att mönstra ytan av ett föremål, till exempel ett glasföremål.
Den här tekniken kallas (sand)blästring.

Pukebergs glasbruk var först i Sverige med att börja sandblästra och importerade år 1884 en sandbläster, troligen från Tyskland. Sliparen John Alfred Jonsson anförtroddes att blästra glas men fick underteckna ett avtal om 3000 kronors böter om han"för någon yppar eller omtalar" något om hur processen fungerade.
Eftersom Pukeberg vid den tiden sålde mycket fotogenlampglas till Böhlmarks kan man misstänka att det redan från början var frågan om att dekorera belysningsglas. Och så är det fortfarande. Mycket belysningsglas är dekorerat med sandblästring.

Här visar vi dels ett glas från en strålkastare märkt "Fiat" och dels en lampglob med nummer BGM_02_033, som just nu saknar bild i inventariet.

Läs mer om blästring här.

februari:

Något litet om speglar och spegelglas
I forntiden speglade man sig i vattenytor, i bitar av naturligt vulkaniskt glas eller i polerade metallytor.
Under medeltiden började man göra glasspeglar:   man fångade an en post, blåste en ballong och tillsatte genom pipan en pulvriserad blandning av bly- och tennoxid med en tillsats av vinsten ner i den glödande glasballongen. Vinstenen hjälper till att reducera de två metalloxiderna så att man får en ren metallbeläggning på ballongens insida. Sedan delades ballongen upp i små konvexa speglar.
Under lång tid användes kvicksilver som speglande skikt på spegelns baksida men på 1800-talet började man foliera med silver.
Idag används olika, billigare, metaller som krom eller aluminium. Utanpå metallskiktet lägger man så ett skyddande lackskikt.

En spegel som inte är plan kommer ju att förvränga spegelbilden - något som man ibland utnyttjar i speglar för övervakning i till exempel butiker. Museet har numera ett exempel på en sådan spegel monterad längst uppe i hörnet till höger innanför entredörren.
Det kan nämnas att denna spegel tillhör de dyraste (i inköp) artefakterna i museet - dessutom är den i plast...

Speglar används i många tillämpningar och sammanhang. Här visar vi en sextant, ett navigationsinstrument uppfunnet av John Campbell i England år 1757.
Sextanten tillhör (just nu) inte museet, så det finns inga fler foton.

En sextant består av en kikare och två speglar och används för att bestämma solhöjden. Den nedre, vänstra, spegeln är delad så att den vänstra delen är genomskinlig och den högra är en spegel. Den övre spegeln är vridbar.
Man vrider den övre spegeln tills solens spegelbild ligger bredvid horisonten som man ser genom den genomsynliga halvan av den fasta spegeln. Solens höjd kan då avläsas av den vinkel man har vridit den övre spegeln.
Ett försök att illustrera principen ses i lilla bilden.

januari:

Nyår – Fyrverkerier – Fester!
"Fyrvekeriskålen"(*) har vi inte i våra samlingar. Vårt fokus är ju på teknik och inte på design även om det förstås finns kopplingar. Fyrverkeriskålen formgavs av Edward Hald 1921 men vad vi istället visar här är en skål formgiven och signerad av Simon Gate 1924. Två berömda namn vad gäller formgivning av glas, båda kopplade till Orrefors.
Men de var inte först...

Betzy Ählström engagerades 1901 för att designa i första hand Jugendglas för Reijmyre.
Anna Boberg, också Reijmyre, var först med att använda blåsor i glaset som dekorelement.
Gerda Stömberg, mycket produktiv och bred i sitt uttryck, var verksam vid många bruk.
Monica Bratt, Reijmyre igen, formgav under mottot "vackrare vardagsvara" på 30-talet.
Tyra Lundgren formgav bland annat glas på glas-ön Murano i Venedig under 30-talet.
(Läs mer om tidiga kvinnliga glasformgivare på bloggen!)

Vi får ofta höra från våra besökare att det svenska glasets framgångar skulle vara kopplade till Hald, Gate och Orrefors. Och att när det gäller modernt glas är det i första hand Bertil Vallien som är motorn i den småländska glasindustrin.
Men det är inte riktigt sant.

Industriproduktion bygger på rationell tillverkning med låg produktionskostnad kombinerad med stora volymer. Dessutom måste förstås produkten vara tilltalande för ögat och vara lämplig för sitt ändamål så att folk faktiskt vill köpa den. Och det är där formgivaren kommer in i bilden. De första glasformgivarna var faktiskt kvinnor som jobbade för Reimyre...

Månadens skål har inventarienummer BGM_01_934, fatet kan ses här, detaljbild här.

* Länk till Kulturparkens Fyrverkeriskål på Digitalt museum – obs att det finns 7 bilder!