2023

april:

Glastekniska museets pris - NOMINERA

Bergdala glastekniska museum drivs av en allmännyttig stiftelse. Vid styrelsens möte på våren år 2021 beslöts att inrätta ett årligt pris till någon som gjort en väsentlig insats för att öka kunskapen om glasrikets industri- och teknikhistoria och på så vis bidra till att antalet besökare till glasriket ökar. Priset avser alltså inte glaskonst eller konstglas utan skall stärka intresset för glasriket som ett teknik- och industrihistoriskt intressant besöksmål.

Det är fritt för alla att nominera pristagare. Förslag på pristagare med kortfattad motivering skickas till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se allra senast den 30 april.

Första årets pristagare var Susann Johannisson, Kalmar, som fick 15 000:- för sitt sätt att på ett pedagogiskt, men ändå faktaspäckat sätt, beskriva glasrikets industrimiljöer.
År 2022 gick priset till Håkan Karlsson i Nybro som fick 15 000:- för att han bevarat och till museet donerat unika anteckningsböcker från en formmakare, Siegfrid Eger.

En av dessa handskrivna anteckningsböcker visas här i montern. Siegfrid Eger flydde från Östtyskland efter andra världskriget. Han kom till Sverige och arbetade till mitten av 1990-talet som formmakare i Nybro.

Vem vill du se som pristagare år 2023? Skicka in ditt förslag till oss!

Vi fick 3 anteckningsböcker och 2 pärmar med Siegfrieds ritningar. I montern finns anteckningsbok nr 2 - den kan ses i sin helhet här , med inventarienummer BGM_01_195.
De övriga har nummer BGM_01_117, BGM_01_196, BGM_01_197 och BGM_01_198.

Berättelsen om Siegfried Eger, och om formmakarens arbete, finns på vår youtube-kanal, där vi givit den titeln Vem är egentligen glaskonstnären?
(Alla länkar öppnas i nytt fönster.)

mars:

Pressad geléskål
Gjutning, även kallat "stöpning" i äldre svenska texter innebär att den flytande glasmassan hälls i en form som den fyller ut bara av sin egen tyngd. Tekniken är känd sedan före vår tideräkning. En nackdel med detta är att man inte kan få detaljerad dekor. Men genom att lägga på en yttre kraft kan man klämma in det sega glaset i ett ganska detaljerat mönster.

År 1825 patenterade John Palmer Bakewell en sådan teknik i USA, nämligen pressning. Redan 1833 installeras den första glaspressen i Europa, i England. 1834 visas pressat glas på en industriutställning i Paris och 1836 börjar Reijmyre glasbruk att pressa glas. Kosta skaffar sin första glaspress år 1839 men det tog till 1847 innan man hade lärt sig tekniken.

Pressning är en snabb teknik dels därför att glaset kyls av formen och dels därför att man formar och dekorerar glaset i en och samma operation. Därför kunde pressglaset säljas till lågt pris. Eftersom det växte fram en penninghushållning i samhället och glas tidigare hade varit en statusprodukt växte efterfrågan på pressglas.

Detta innebar en expansionsmöjlighet och antalet glasbruk i Småland ökade från sex stycken år 1840 till nästan fyrtio stycken vid sekelskiftet 18-/1900-tal. Pressglaset behöll sin stora popularitet ända fram till 1940- och 50-talen och idag har det blivit samlarobjekt. Skålen här är pressad i ett stycke och är avsedd att servera efterrättsgelé i.

Denna skål har ännu inte hunnit få något inventarienummer.

februari:

Bergdalatroll
Bergdalatrollet formgavs 1970 av Elving Conradssons systerdotter Chris Idermark. Ursprungligen var det blåst och väldigt komplicerat att göra, som det stora troll vi ställt ut här. Men det här blev för dyrt. Och Chris säger själv i programmet "Loppmarknadsarkeologerna" som sändes i radio den 5 mars 2016 att "det blev inte så vackert heller". Så hon fick uppdraget att istället utforma ett som kunde gjutas.

Gjutning innebär att den flytande glasmassan hälls i en form som den fyller ut bara av sin egen tyngd. Tekniken kallas också för "stöpning".

I mitten av 70-talet gjorde man troll i fyra olika storlekar. Det största vägde nästan ett kilo. Det minsta var redan då lika litet som det andra vi visar här.

Trollen blev en märkesprodukt för Bergdala och skilde sig från mycket av det som producerades i glasriket på den tiden eftersom det var en utpräglad turistprodukt avsedd att bara fungera som souvenir. På den tiden, 1970-talet, var detta en ny tanke i glasriket.

Det blev också en kommersiell framgång för bruket när Saab köpte tiotusen troll av den minsta storleken för att använda i sin marknadsföring. På trollens rygg satt en klisterlapp där man skrivit att bilen kom från Trollhättan och att den var "made by trolls".

Det stora Bergdalatrollet har inventarienummer BGM_01_724; annan bild finns här.
Det lilla trollet har nummer BGM_01_725.