Bergdala glastekniska museum


BESÖK OSS
till museets startsida


För andra språk erbjuder vi/ for other languages we offer



- Om glasugnar
- Om glasdeglar
- Pressning, allmänt om
- Pressglas i Sverige
- "Plättbakning"
- Om centrifugering av glas
- Hur görs en termos?







Om centrifugering av glas

Under 1940-talet (möjligen något tidigare) började ett par glasbruk experimentera med att centrifugera glas.

En av anekdoterna som gärna berättas är att NN "såg en smörkärna" och började fundera.

Då kommer vi till NN – vem var först?

En utbredd uppfattning är att det var Sven Palmqvist på Orrefors, en annan, lika utbredd, är att det var Magni Magnusson på Skruf. Idén kanske "låg i tiden", men faktum är att Palmqvist fick både svenskt och amerikanskt patent.

Enligt boken Sven Palmqvist – glaskonstnär (ISBN 9188 712 86 9) lämnades den första patentansökan in 1943.
Den gällde en "anordning för framställande av glasföremål", som var en ganska primitiv sådan: en handdriven apparat med löstagbar form, som skulle tas ur och tömmas på det sålunda centrifugerade föremålet.
En nackdel med den första centrifugmodellen var att den saknade stopp-kant – som det står i boken: "Den smälta glasmassan kunde vid snabb rotation av formen slungas över kanten till men för benkläder på den som skötte apparaten".
1946 lämnades en ny patentansökan in, nu på en förbättrad apparat: den hade fått stopp-kant och blivit ansluten till en elmotor.
Mot denna andra ansökan protesterade Magni Magnusson, som redan 1941 hade lämnat en egen ansökan. Till slut (1951) avgjordes tvisten, och Palmqvist tilldelades svenskt patent nr 133629 (se länk ovan).

Centrifugen fortsatte att utvecklas – först gällde det materialet till formarna (så att produkterna inte behövde vidare efterbehandling), sedan försågs även formen med en utstötningsanordning i botten.

Tekniken fick mycket mothugg, men till slut, på önskemål från NKs chef för konstindustriavdelningen, lossnade det: 1954 började Orrefors producera "Fuga" – en stapelbar skål i flera storlekar. (Bilden till höger)


Med tiden kom många glasbruk att använda centrifugering, men i Sverige får det nog sägas att det var Orrefors som kom att utnyttja/utveckla tekniken längst.
I utställningen har vi flera exempel – några Fuga-skålar, men även flera mera "avancerade" former, som till exempel Corona och en skål vi inte vet namnet på, nedan (båda från Orrefors).

Lars Hellsten är en av de formgivare som gjort många centrifugerade föremål för Orrefors.

Fuga i två storlekar
centrifugerad skål
Corona
Som ovan sagt är det Orrefors som specialiserat sig på "perfekta" resultat.

På många centrifugerade objekt från många andra glasbruk ser man ofta samma defekt, ytan blir tvärrandig (se bild; närbild av ett dricksglas ur KostaBodas servis Mine).

Ingen kan rikigt förklara fenomenet, men troligen beror det på ojämn temperatur i formen.
typisk centrifugeringsdefekt


Här nedan en kort film som visar centrifugering av glas här på Bergdala våren 2017.



Källor:
  • Palmqvist & Rudström: Sven Palmqvist – glaskonstnär, Stockholm 2006, ISBN 91-88712-86-9
  • personlig kommunikation: Hans Karlsson, Hovmantorp 2015