Varför ett "Glasrike", och varför just i Småland?

Sjöarna och myrarna i Småland innehåller stora mängder av sjö- och myrmalm. Dessutom har landskapet alltid varit skogbeväxt och det finns många små vattendrag och åar som man har kunnat använda för vattenkraft. Därför har det i alla tider funnits många små järnbruk här i landskapet.

Dessa små järnbruk var från början lokala men under 1600-talet blev export av järn och stål till bland annat England allt vanligare. I viss mån hade man importerat kompetens, Lancashiresmeder, från England för att höja kvaliteten på det järn man exporterade dit.
Även om järnbruken var små var de alltså internationella.

Under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet började man i England att tillverka järn och stål i stora anläggningar, eftersom man kunde utnyttja stenkol. Stenkol finns inte i någon utsträckning i Sverige och de små masugnarna man hade här, baserade på träkol, kunde inte konkurrera med de stora Engelska masugnarna.

När järnbruken i Småland alltså slogs ut lämnade det efter sig tre viktiga grupper av människor som plötsligt stod utan arbete:

• För det första fanns det brukspatroner som hade erfarenhet och kunskap om att driva en processindustri med höga krav på kompetens och specialistkunskap liksom att sälja produkterna på en internationell och konkurrensutsatt marknad.
• För det andra fanns det en arbetarklass som var van vid att arbeta i den tunga, heta och smutsiga miljö som stålindustrin på den tiden utgjorde. Bland arbetarna fanns också skickliga ugnsbyggare, eldare och andra specialister.
• För det tredje fanns det gott om bränsle och bönder som var vana vid - och beroende av den extrainkomst det gav - att leverera bränsle till industrin.

Glasindustrins processer är i flera stycken liknande stålindustrins processer, ugnarna är likartade, temperaturerna är ungefär desamma, arbetsmiljön är inte alldeles olik. För en kompetent entreprenör är steget mellan att driva ett litet järnbruk eller ett litet glasbruk inte speciellt stort.

De tidigare järnbrukspatronerna tog alltså tillvara den infrastruktur som redan fanns på plats och använde sin egen erfarenhet till att etablera glasbruk och sälja på exportmarknaden istället för att driva järnbruk.

Istället för att importera Lancashiresmeder från England för att få in expertkompetensen importerade man glasblåsarmästare från bland annat Tyskland och det finns fortfarande flera släkter här i trakterna med tyskklingande namn.

Sanden i Småland är inte ren nog för ett klart glas och ganska snart började man importera sand från Danmark. Idag importeras huvuddelen av sanden för glasindustrin från Belgien.

Exempel på glasbruk som började som järnbruk

•  Alsterfors - läs om järnbruket i
  -    Blomén, S.: Alsterfors järnbruk. (Älghultskrönika. 1 (1941) s. 43-46.)
  -    Fogelberg, T.: Om anläggandet av Alsterfors järnbruk. (Älghultskrönika. 7 (1950) s. 33-37, 89-94.)
  -    Fogelberg, T.: Ur Alsterfors järnbruks historia. (Älghultskrönika. 23 (1966) 89-94.)
  -    Fogelberg, T.: Ur en 80-årig räkenskapsbok. Alsterforsbrukets avräkningsbok år 1893. (Älghultskrönika. 30 (1973) s. 55-58.)

•  Flerohopp
Läs om Flerohopps historia på en annan webplats.
  -    Flerohopps glasbruk 1892-1942, Stockholm 1942
  -    Det var en gång ett brukssamhälle, ur serien Glasriket: Människan - miljön - framtiden

•  Flygsfors
  -    Järn, trä, glas och sedan..., ur serien Glasriket: Människan - miljön - framtiden
  -    Flygsfors glasbruk, ur Länsstyrelsernas skriftserie "Kulturhistoriska guider i glasbruksmiljö"

•  Lindshammar
  -    Lindshammars glasbruk, ur Länsstyrelsernas skriftserie "Kulturhistoriska guider i glasbruksmiljö"

•  Orrefors
  -    Krantz, O: Orrefors: från järn till glas Växjö 1998, ISBN 91 87674 149
  -    Orrefors glasbruk, ur Länsstyrelsernas skriftserie "Kulturhistoriska guider i glasbruksmiljö"

•  Åryd
Åryds glasbruk är nedlagt sedan länge.
Av glasbruket syns inget spår, men den gamla masugnen står alltjämt mitt i samhället.

En kortfattad sammanfattning av Glasrikets historia

I augusti 2019 publicerade Länsstyrelserna en rapport, Glasriket – Fördjupad riksintresseutredning. De första ca 20 sidorna innehåller en kortfattad, men utmärkt, sammanfattning av Glasrikets historia.