Bergdala glastekniska museum


BESÖK OSS
till museets startsida


—   —   Detta är en gammal sida, klicka här för aktuell sida    —   —

"Etsmaskiner" hos svenska glasbruk, ett försök till tidslinje

Det finns, såvitt vi vet, två slags "etsmaskiner" som använts vid svenska glasbruk: guillocheringsmaskiner (som, tror vi, är den äldsta typen) och pantografer.

De två typerna skiljer sig på olika punkter. En är att guillocheringsmaskiner bara kan hantera få glas i taget, medan pantografer kan mönstra flera bitar samtidigt - mellan 12 och 36.
Deras olika konstruktioner resulterar också i olika typer av mönster. (Läs mer om etsning i allmänhet här, om de olika mönstertyperna här.)

När vi har försökt få reda i vilka bruk som använt vilken typ (vilka typer) av maskiner har vi stött på flera problem, där ett av dem är språkbruk.
Den första maskinen vi stötte på var "pantograveringsmaskinen" från Pukeberg (läs mer om den här).
Vi har senare fått verifierat att guillocheringsmaskiner ibland kallats just så, bland annat på Åfors.
I vår ägo har vi ett par mönsterböcker, med exempel på både guillocherade och pantograferade mönster. Invid många, men inte alla, av de typiska guillocheringsmönstren förekommer ordet "aquarellapparaten".

I boken Anteckningar från Studier vid Reijmyre glasbruk skriver Kaijser detaljerat om Reijmyre, däribland ett kapitel om hur etsning går till. I det avsnittet står bl.a.

"   Glasen [...] bäras till etsnings maskinen.
c) En dylik kallas "gilloscheringsmaskin".
Vid Reijmyre finnes 6 st. dylika. De är försedda med en inre rörlig del, i hvilket glaset ställes och där det snurras rundt samt kan höjas eller sänkas.
Från sidan införes så mot glaset en arm (genom ett handtag eller vef rörlig i vissa riktningar upp och ned samt i sidled) så att olika mönster kan åstadkommas. Själfa etsningen, som består i att vaxet rispas bort från glaset, sker genom olika antal nålar allt efter olika mönster. Vid Reijmyre användes vanliga synålar, krökta och fastsatta med gummisnoddar. Eljes kan man ock köpa särskildt härför afsedda nålar, men de blifva dels dyrare dels hålla de ej så länge, emedan de äro af lösare material (köpas utomlands). Det munstycke, i hvilket nålarne äro fästade, kallas vanligen kamm.    "

nålhållare till en guillocheringsmaskin

Kaijsers anteckningar är skrivna "den 12 – 23 augusti 1919 (m fl tillfällen)". De är mycket detaljerade, och anger alltså att Reijmyre hade 6 guillocheringsmaskiner. Det förefaller omöjligt att Kaijser skulle ha missat att där också fanns en jättelik pantograf, en med plats för 36 glas (vilket skrivs i boken Reijmyre 200 år). Enligt tabellen nedan borde R vid tiden haft två pantografer.
År 1919 var Kaijser "praktikant", med avsikten att han skulle bli chef. Som chef tillträdde han 1923, och han blev kvar till brukets nedläggning 1926.

I boken Glas från Eda nämns att, när Reijmyre lades ned, flyttades "pressformar, pantograf och etsmaskiner [...]" till Eda – här har vi två ord: "pantograf" och "etsmaskin", som om de vore två olika slags maskiner. Kan vi anta att ordet etsmaskin alltid betyder guillocheringsmaskin?

Så finns det förstås ett ytterligare problem: hur kan vi veta att alla bruk som sålde etsade serviser hade egna maskiner?
Kan vi veta att de inte skickade iväg sina glas för dekorering hos något annat bruk?
Som exempel: vi har en pantografplåt som kom tillsammans med alla andra plåtar. Den hade påskriften Åfors i gul krita. Nu vet vi förstås att Åfors verkligen hade en pantograf, som nu finns på Kulturarvscentrum i Växjö. Vi har ett par Åfors- glas med det mönstret, men mönstret förekommer även i samband med Johansfors. Tillika såldes på Tradera glas med samma mönster, med uppgiften att Servisen hette "Sekel", var designad av Fritz Kallenberg och tillverkats vid "Kosta Boda" under 1920-30-talen. Kombinationen KostaBoda fanns inte vid den tiden, och Fritz Kallenberg designade för Boda till pensionen 1968.

En sensmoral här är att allt som är skrivet inte alltid är sant...

Försök till tidslinje över "etsmaskiner" i Sverige:
Händelse Referens Kommentar
1880 Reijmyre köper Sveriges första "etsapparat" Nisbeth - Fogelberg Reijmyre glasbruk sid 51: från J Fougner & Cie i Paris
Reijmyre köper Sveriges första pantograf, en 36-platsers Reijmyre 200 år från Frankrike
Reijmyre köper "Pantograf" Boken om Rejmyre (ordet pantograf har citat-tecken och versal)
början av 1880-talet Eda erbjuds patent på glasetsning (köper inte) Fogelberg - Lersjö Eda glasbruk från en stins vid namn Engelbrekt i Stockholm
1890-talet Eda guillocherar Eda glasbruk kan vara en generell utsaga: "På 1890-talet etsades med hjälp av en sk guillochermaskin."
1892 – ca 1920 Flerohopp tillverkade mycket servisglas (anm: därefter inriktade de sig på glödlampskolvar) Flerohopps glasbruk 1892-1942 pantograferat från Flerohopp på Digitalt museum
1894 Kosta köper en "engelsk maskin" för etsning skylt på Ekeberga hembygdsmuseum jfr Steenberg i Modernt svenskt glas
1896 – 1917 Färe glasbruks totala livstid
(1917 uppgick Färe glasbruk i det nybildade Elmeverken)
pantograferade Färe-glas på Digitalt museum
(kan vara guillocherade, dåliga bilder)
i glasmagasinet på Kulturarvscentrum, Växjö finns även guillocherade glas från Färe
1890-talet Kosta pantograferar restaurangglas Steenberg i Modernt svenskt glas bild i boken på glas till Hotel Cecil i London - BGM har mönsterplåten - se bilder nedan.
Det finns, enligt brittiska glashistoriker, anledning att betvivla dateringen - den bör vara senare.
1897 Eda köper en guillochermaskin från Pfortzheim Eda glasbruk;
styrks av en inventarieförteckning
inventarieförteckningen anger värdet 1 850 kr.
Samma förteckning listar också en "tryckpress för etsnig", till ett värde av 117 kr.
1897 Kosta köper en guillochermaskin från Hamburg Eric Karlsson, pärm via B Karlsson, Kosta pris 2 000 kr
1898 plåt till IX Deutsches Turnfest Hamburg 23 - 27 Juli 1898 BGM har plåten - men var gjordes glasen?
Ca 1900 – 20? 30? Johansfors:
"[kristallglastillverkningen] kom att drivas i mycket stor omfattning med dekor, slipning, gravering, blomslipning och etsning"
Liv och arbete under 90 år vid Johansfors sid 23
(ingår i Glasriket: Människan Miljön Framtiden
Inget mer nämns om etsning, varken metod eller annat.
Se vidare nedan 1913.
1902 Eda offereras en guillochermaskin från Bühler Eda glasbruk stjärnapparat, trespets excenterschieber och tallriksapparat hörde till (vad gör dessa tillbehör?)
1905 Kosta köper en guillochermaskin från Eda E Karlsson pärm via B Karlsson, Kosta pris 1 500 kr
1907 Kosta köper en tysk pantograf skylt på Ekeberga hembygdsmuseum;
även E Karlsson (nämner ej Tyskland) via B Karlsson
1910 Kosta "ställde upp" ytterligare en tysk pantograf skylt på Ekeberga hembygdsmuseum
Kosta köper en pantograf med 28 "nålhållare" (nämner ej Tyskland) E Karlsson, pärm, via B Karlsson, Kosta pris 8 672 kr
(Kosta säljer 2 etsmaskiner till Alsterfors) Från Alsterfors Digitalt museum - vi anser det troligare att dessa glas är guillocherade.
Detta glas skulle kunna vara djupetsat, vilket skulle kunna tyda på en pantograf.
1910 Reijmyre köper pantograf och två nya "etsmaskiner" Reijmyre glasbruk, sid 53
1911 (Kosta: bokför klicheer och pantografplattor värda 5 000 kr) E Karlsson, pärm, via B Karlsson, Kosta
1912 Sandvik: Oscar Franzén började där Glas, kultur, samhällsdaning, ingår i Glasriket: Människan Miljön Framtiden sid 30: "Det etsades mycket glas och den förbrukade syran den bara kastades utanför dörren."
1913 Sandvik "före kriget [...] diverse slätt, slipat och etsat glas i halvkristall. Då etsningen gick med förlust beslöt [Edvard Strömberg] på hösten 1913 att sluta med denna." Fogelberg: Glasteknisk tidskrift 1990:3 jfr nedan 1919, 1921

Ett guillocherat exempel finns på Digitalt museum. Tillverkningsår anges till 1910
1913 Johansfors gav ut en katalog, med flera guillocherade exempel Johansfors katalog 1913.

En senare, men odaterad, katalog med fotografier finns även pantograferade serviser, med namn som London, Ornäs, Palle och Styrsö.
I katalogen 1913 finns flera exempel på alagreck-mönstrade glas, bland annat en hel servis.
De gjorde också en servis Lina, som mycket liknar servisen med samma namn från Kosta.
1914 Pukeberg visar "vinglas […] guillocheringsteknik" vid baltiska utställningen, Malmö Krantz, Den småländska glasregionens uppgång och fall: en ekonomisk historia, sid 98 jfr vår renovering av en "pantograveringsmaskin" påstådd från Pukeberg. Nära maskinen fanns ett blad från firma Kutzscher från 1910. (Maskinen ifråga har ingen tillverkarskylt)
1914 Orrefors hade 2 etsmaskiner, användes "under ett par år"
(några sidor senare nämner Hellner "gravyr och etsning" under 1916)
Kärlek till glas sid 38: Eugen Bergqvist (brorson t Knut) körde dem, liksom stämpeletsning. Efter slut med dessa maskiner "har aldrig etsning förekommit vid Orrefors"

(Orreforsaren i Glasriket nämner en etsare vid namn Heinrich Wollman, skulle varit på O under 1914-23)
1917 Elme glasbruk bildas, gör Färe till dotterbolag.
Vid slutet av 20-talet kommer Ollers till Elme
Elme : glimtar från utställningen om Elme glasbruk på kulturhuset Blohmé i april 1997 Bilder finns på Digitalt museum
I Kulturarvscentrum finns även guillocherade glas
1917 Kosta köper en etsmaskin från Reijmyre E Karlsson, pärm, via B Karlsson, Kosta
1919 Sandvik tillverkar Pall Mall Glas, kultur, samhällsdaning, sid 43 (jfr ovan 1913, nedan 1921)
1919 Reijmyre har 6 "gilloscheringsmaskiner" Anteckningar från ... Reijmyre.. Kaijser nämner inget om pantografer – enl ovan bör Reijmyre ha två (1880 & 1910)
1920-talet Åfors har "etsare för såväl stämpeletsning som maskinetsning" I skenet från en glasugn Åfors hade en "pantograveringsmaskin" och en pantograf (senare skänkt till Kulturarvscentrum)
1921 Orrefors "dept Sandvik"
Price list for table-glass of soda quality
"etched keys and border" (meandermönster) på 5 storlekar ben&fot;
"etched circles" på 5 storlekar ben&fot
Blå pärm hos förenigen GiH, kopia av prislista tryckt 1921 (jfr ovan 1913, 1919)

(Sandvik blev del av Orrefors 1917, köptes 1918)
1924 Orrefors "avd Sandvik"
Kopia på prislista Pall Mall på engelska daterad 12/3 1924 (datum handskrivet)
(notering med annan handstil: slutade gälla 1/8 26.)
Blå pärm hos förenigen GiH, kopia av maskinskriven prislista  
1926 Reijmyre läggs ned:
    9 juni hyttan läggs ned tidtabellen kommer ur Fogelbergs förord till Anteckningar från ... Reijmyre..
15 juli spräng-, kant- och värmningsverkstäderna läggs ned
24 juli kristallsliperiet läggs ned
31 juli pantografverkstaden läggs ned
18 augusti etsverkstaden läggs ned
oktober Stämpel- och gravörverkstäder läggs ned
"därefter" "förädlas" endast servisen Pall Mall, råglas blåst på Eda servisen Pall Mall är både guillocherad och slipad - så HUR?
1926 Eda övertar pantograf och etsmaskiner från Reijmyre (samt tillverkningen av Pall Mall) Lersjö: Glas från Eda Trots Kaijsers icke-nämnande av pantograf(er) fanns alltså minst en. Kanske Venons förslag (nedan) tyder på att de faktiskt var två.
1926 Pukeberg köper en tysk pantograf för 12 glas Pukebergs glasbruk 75 år
(Mr Venon föreslår att Pukeberg ska köpa pantografen från Reijmyre) (Venon var agent för flera svenska glasbruk, på USA-marknaden)
1927 Alsterbro köper en "automatisk etsmaskin" Scheutz - Fogelberg: Alsterbro glasbruk ("[…] önskade disponenten köpa […] automatisk etsmaskin […] Förslaget godkändes av Kristallbolagets styrelse.")
1928 Ekenäs etsade vaser till Gustaf V:s 70-årsdag Ekenäs: vi som försvann... sid 35
omkring 1930 Alsterfors anställer etsare från Eda och Reijmyre Ett glasrike i Glasriket: Älghults socken sid 31 (inget nämns om maskiner)
1930 Eda deltar i Stockholmsutställningen med servis "Bero" Glas från Eda BGM har mönsterplåten (se bilder här)
senare Kosta saluför samma servis "Bero" flera kataloger från 1930- och '40-talen
1937 Trelleborgs glasindustri: Knut Harald Heintze (från Kosta) anställs som etsare Fogelberg-Scheutz: Trelleborgs glasindustri 1919-1955 På sid 39 nämns att en pantograferingsmaskin finns vid konkursen 1955; sid 88 om "stora vaser […] en maskin ritade mönster."
"beredskapstiden" Ekenäs utför både djup- och mattetsning Ekenäs: vi som försvann...
Vid besök okt'17 fick vi besked att pantograf aldrig funnits
"[…] fortfarande i min ägo gamla stålplåtar […export…] över hela världen […]"
(inget nämns om maskiner)
1946 Skruv brann ned Ljuders hembygdsbok 2007 Etsverkstaden, som låg i en träbyggnad öster om hyttan, klarade sig.
1947 Boda: Erik Rosén börjar Generationers arbete på Boda Glasbruk "Förädlingsavdelningarna var väl utvecklade, så vi hade stort sliperi, gravörverkstad, etsverkstad och målarverkstad."

Enligt The Glass Factory sysslade Boda endast med stämpeletsning.
1958 Pukeberg deltog i utställningen "Tre glasbruk" Göran Wärffs serie "Himmel och helvete" på Digitalt museum kan dessa vara de sista ny-designade pantograferade glasen i Sverige?
1961 tidningsklipp med bild från Målerås: "Henning Ohlsson i arbete vid pantografen" (Smålandsposten eller Barometern) Enl Mats Jonasson blev den pantografen senare nedsmält till blås-formar. (Tidigast 1981, då MJ tog över fr Kosta?)
efter 1965 "Flygsforsgruppen", bestående av Flygsfors, Målerås och Gadderås, fanns 1965-1974 Folke Walwing gör guillocherade grogglas, på Digitalt museum glasen kan ha gjorts vid vilket som helst av bruken
1970? Smålands museum får en pantograf från Åfors (24-platsers, ganska lik vår) Också den finns på Digitalt museum enl de uppgifterna inkom den först 1995 - det miss-stämmer med andra uppgifter vi har
1974 reportage om pantografering på Kosta personaltidningen Mängen 1974:2; läs reportaget här. reportaget handlar alltså om den horisontella pantografen som finns här på BGM
1980-tal, före 1985 Kosta slutar pantografera sista glasen var "St Erik" för Stockholms stad (se bild nedan)
? Skruf hade guillochermaskin(er?), men när? Meddelat av Hasse Karlsson (som också berättat att man vid något tillfälle hällde ut fluorvätesyra i ett öppet dike)
2015 (BGM har en mönsterplåt märkt JOHAN FRÖBERG FINSPONG - kan den komma från Reijmyre?) (Fröbergs stämplar i Finspång finns alltjämt kvar, men känner inte till något om pantografmönsterplåtstillverkning.)
2015 (BGM har två handskrivna mönsterböcker, utan årtal, den ena tillhörig Einar Petersson. Den andra hänvisar ofta till "aqvarellapparaten" i anslutning till guillocheringsmönster) (Det har bekräftats att Einar Petersson var etsare på Kosta under 1930-talet och framåt)
2015 (Personlig kommunikation: liknande mönsterböcker från Orrefors skänktes till Smålands museum under ...1980-tal?) (se ovan 1914. Dock blev Sandvik del av Orrefors 1917, så de kan komma därifrån)
2015 BGM får horisontell pantograf för 24 glas gåva från AB Kosta glasbruk
2017 BGM får vertikal pantograf för 12 glas Dessa tre maskiner har vi fått i gåva från AB Kosta glasbruk.
De upphittades i förrådet som kallas "Långholmen" i Kosta.

Såvitt vi förstår magasinerades diverse från Kristallglasbruken i Kosta – alltså kan maskinerna ha använts på andra ställen
BGM får en guillocheringsmaskin från Kutzscher, modell Jupiter (för ett glas) (alla kugghjul med delningar på 5 och 0)
BGM får en anonym guillocheringsmaskin för ett glas (till denhär maskinen finns hjul med delningar som passar vissa recept i anteckningsböckerna nämnda ovan, tex för Joel, Lina)


Källor:
  • Kaijser: Anteckningar från Studier vid Reijmyre glasbruk, en faksimilutgåva av Kaijsers handskrivna anteckningar som även innehåller ett förord av Torbjörn Fogelberg. Växjö, Smålands museum 1990, ISBN 91-87674-03-3
  • Nisbeth – Fogelberg: Reijmyre glasbruk, Linköping 1960 (inget ISBN)
  • Boken om Reijmyre del 1 (tiden före 1926), Finspång 1995, ISBN 91-971183-2-X
  • Reijmyre glasbruk – formgivare, konstnärer och yrkesmän under 200 år, utgiven av Östergötlands länsmuseum 2010, ISBN 9789185908844
  • Fogelberg – Lersjö: Eda glasbruk, Karlstad, Värmlands museum 1977, ISBN 91-8522-408-1
  • Flerohopps glasbruk 1892-1942, Stockholm 1942 (inget ISBN)
  • Modernt svenskt glas, kapitlet om servsiglasets modellförändringar av Steenberg, Stockholm 1943 (inget ISBN)
  • Fogelberg: artikelserie i Glasteknisk tidskrift, 1990, ISSN 0017-1093
  • Krantz: Den småländska glasregionens uppgång och fall: en ekonomisk historia, Gidlund 2015, ISBN 978-7844-931-6
  • Kärlek till glas, Agnes Hellners samling av orreforsglas, Raster förlag 1998, ISBN 91-87214-814
  • Elme : glimtar från utställningen om Elme glasbruk på kulturhuset Blohmé i april 1997, inget ISBN
  • Lersjö: Glas från Eda, Arvika 1997, ISBN 91-630-5639-9
  • Pukebergs glasbruk 1871 – 1946 Minnesskrift. Stockholm 1946 (inget ISBN)
  • Scheutz - Fogelberg: Alsterbro glasbruk, Kalmar 1980, ISBN 91-85926-00-0
  • Fogelberg-Scheutz: Trelleborgs glasindustri 1919-1955 och Skånska glasbruket 1955-1957 : Sveriges sydligaste glasbruk, Trelleborgs museum 1988, ISBN 91-971142-0-0
  • Ljuders hembygdsbok 2007, ISSN 1654-4110
  • Glasriket: Människan Miljön Framtiden - en skriftserie utgiven av ABF under tidigt 1980-tal, inga ISBN.
    • Ekenäs: vi som försvann...
    • Ett glasrike i Glasriket: Älghults socken
    • Generationers arbete på Boda Glasbruk
    • Glas, kultur, samhällsdaning
    • I skenet från en glasugn
    • Liv och arbete under 90 år vid Johansfors glasbruk
    • Orreforsaren i glasriket
  • Personaltidningen Mängen

Mönsterplåt till hotel Cecil
bild ur "Modernt svenskt glas"





plåt med mönster (St Erik), glas med 4 motiv runt om
"bevis" för att Pall Mall tillverkades av Orrefors/Sandvik