This website is bilingual, written both in Swedish and English. For those of you preferring another language, we provide "google translate". Be aware that automatic translation sometimes gives very odd results...

Denna webplats är tvåspråkig, finns på både svenska och englska. För er som föredrar andra språk, har vi lagt till "google translate". Kom ihåg att automatiska översättningar ibland ger konstiga resultat...

- Om glasugnar
- Om glasdeglar
- Pressning, allmänt om
- Pressglas, några exempel
- Om centrifugering av glas




Om centrifugering av glas

Under 1940-talet (möjligen något tidigare) började ett par glasbruk experimentera med att centrifugera glas.

En av anekdoterna som gärna berättas är att NN "såg en smörkärna" och började fundera.
Rimligare att tänka sig är att NN såg en separator (ett kärl som kan snurras, så att den fetare grädden fortare skiljs från mjölken).

Då kommer vi till NN – vem var först?

En utbredd uppfattning är att det var Sven Palmqvist på Orrefors, en annan är att det var Magni Magnusson på Skruf. Idén kanske "låg i tiden", men faktum är att Palmqvist fick både svenskt och amerikanskt patent.

Enligt boken Sven Palmqvist – glaskonstnär (ISBN 9188 712 86 9) lämnades den första patentansökan in 1943.
Den gällde en "anordning för framställande av glasföremål", som var en ganska primitiv sådan: en handdriven apparat med löstagbar form, som skulle tas ur och tömmas på det sålunda centrifugerade föremålet.
En nackdel med den första centrifugmodellen var att den saknade stopp-kant – som det står i boken: "Den smälta glasmassan kunde vid snabb rotation av formen slungas över kanten till men för benkläder på den som skötte apparaten".
1946 lämnades en ny patentansökan in, nu på en förbättrad apparat: den hade fått stopp-kant och blivit ansluten till en elmotor.
Mot denna andra ansökan protesterade Magni Magnusson, som redan 1941 hade lämnat en egen ansökan. Till slut (1951) avgjordes tvisten, och Palmqvist tilldelades svenskt patent nr 133629 (se länk ovan).

Centrifugen fortsatte att utvecklas – först gällde det materialet till formarna (så att produkterna inte behövde vidare efterbehandling), sedan försågs även formen med en utstötningsanordning i botten.

Tekniken fick mycket mothugg, men till slut, på önskemål från NK chef för konstindustriavdelningen, lossnade det: 1954 började Orrefors producera "Fuga" – en stapelbar skål i flera storlekar.

Fuga i två storlekar

Med tiden kom många glasbruk att använda centrifugering, men i Sverige får det nog sägas att det var Orrefors som kom att utnyttja/utveckla tekniken längst.
I utställningen har vi flera exempel – några Fuga-skålar, men även flera mera "avancerade" former, som till exempel Corona och Fleur (båda från Orreors).
Lars Hellsten är en av de formgivare som gjort många centrifugerade föremål för Orrefors.

centrifugerad skål
Corona
illustration ur patentet
formar och ejektorer